Old Boy -Hämnden (2003)
Inget folkslag kan uttrycka sig såsom japanerna. Vill man se världens bästa skådespelare (inget skämt) så ska man förlita sig på att dessa österlänningar kan leverera sådant i det mest extrema laget. Jag tror faktist att detta är anledningen till att jag alltid funnit japanska filmer rätt imponerande och underhållande. Okej den här filmen är faktist sydkoreansk och även de inblandade, men om vi ska vara stereotypiska och även realistiska så ska jag nog med rätt säga att det är basicly samma sak.

Som sagt är det de extraordinära scenerna och prestationerna som dessa väldigt karismatiska koreaner utgör som gör hela filmen, huvudrollsinnehavaren Min-Sik gör vad de flesta skulle hålla med om en oförglömlig roll som ingen kommer matcha när hollywood bestämmer sig gör att skapa en liknande remakeversion. Dessa excelenta utspel han filmen igenom visar skapar ett oerhört djup i karaktären, trots att han egentligen inte talar särskilt ofta och hans smärta man filmen igenom får skåda känns äkta, samt alla andra känslor han känner.

Utan att egentligen avslöja så kan jag berätta att historien kretsar kring att familjefadern Dae-Su en regnig fyllekväll blir kidnappad och utan vetskap varför inlåst 15(!) år i ett rum. Under vistelsen tappar han fattning om verkligheten och börjar hallucinera, då han efter ett tag börjar planera en flyktväg i form av en tunnel blir han plötsligt frisläppt och en mycket förvirrad man blir plötsligt i underfund med att livet han en gång hade är långt gånget och det enda som finns kvar i hans huvud är hoppet om att få veta vem som gjort detta mot honom och varför.

Ganska snabbt får vi följa hans jakt på de inblandade och man får även lära känna hans kidnappare (även han briljant porträtterad) som ger Dae-Su ett uppgift, att finna anledningen till att han behandlats så som han gjort så ska han som belöning ta sitt eget liv. Dae-Su tar sig an uppgiften med hjälp av sin vän och en ung kvinna han träffar, tillsammans kommer de närmare och närmare sanningen.

Ett välkänt faktum när det gäller filmen är dess brutalitet då den innehåller omfattande del av våld, blod och sex. Dessa ingredienser kan tyckas överväldigande men jag har sällan funnit en film då dess innebörd likväl varit viktig. Man måste matas dessa bilder för att för det första förstå Dae-Suns agerande och mentala tillstånd samt att filmen innehåller den klassiska flerminuterlånga oklippta scenen då Dae-Su slåss mot ett dussintal män i en trång korridor, det är då man förstår att detta inte är på tal om en actionfilm, utan en fullkomligt realistisk spegling på hur denna annars så bisarra historia skulle utmåla sig i verkligheten. I grund och botten så är det en historia om en man som gräver i sitt eget förflutna för att rädda sig själv från sig själv, om han lyckas är ju en helt annan historia.
Betyg: 4 av 5