Moon (2009)
Sam Rockwell är en duktig skådis, det har han alltid varit. Hans tid är inne nu och med ännu ett stark plågat spelande i denna film så känns hans framtid i branschen hundra procent säkrad, även i de fina kretsarna där han allt mer kommer påträffas vad jag misstänker. Som plågad själ i denna film och som självsäker karismatisk skurk i den senaste Iron Man har han bevisat sig bred nog för allmänheten.

Denna filmen är sammanfattningsvis tillhållet för Sam Rockwells excellens och med tanke på att han är den enda skådespelaren i hela filmen (ja det stämmer) så måste man vara riktigt stark för att hålla uppe detta. Han får i viss mån hjälp av Kevin Spacey som gör rösten till rymdskeppets dator, men den enda visuellt synliga människan man får bekanta sig med är just Rockwell.

Han spelar den ensamma forskaren på en rymdstation belägrad på månen där han arbetat ensam i tre år, allt han gör är att längta hem och utföra sitt arbete, men under de sista dagarna så upptäcker han att någonting är märkligt och fruktansvärt fel, ser han i syne eller håller han på att tappa fattningen för det verkliga och det overkliga. Det hela utvecklar sig till en allt annat än o-originell historia då man hålls intresserad och on the edge fram tills sista scenen.
Betyg: 3 av 5