Trollkarlens Lärling (2010)
Vad är det för fel på mig? Jag klankar ohindrat och bestämt ned på filmer jag anser vara korkade. Och tycker jag den här filmen är korkad? Ja oja. Men ändå kunde jag inte låta bli att underhållas av det hela spektaklet och orsaken var när jag tänker igenom detta enbart en sak: Nicolas Cage och Jay Baruchel.

De två huvudpersonerna har en kemi och utstrålning som är förvånande stark och deras samspel funkar riktigt bra. Det här är en ypperligt bra roll speciellt för Cage, vars rykte dalat rejält de senaste fem åren. I en kul familjefilm så spelar då just Cage en gammal trollkarl som fångat in och håller onda magiker som fångar i en urna, denna går förstås sönder och de alla flyr för att inte helt oväntat förgöra världen.

Baruchel är den stereotypiska tonåringen som ofrivilligt är "den utvalda" som ska hjälpa Cage föra balans i kraften, oj menar balans i vardagen. Hans kärleksintresse i filmen får dock oförskämt lite utrymme (det kanske var lika bra, vem bryr sig om sånt?) och utvecklas därför inte till något speciellt. Annars bjuder filmen på snygga effekter, en hel del humor och en slags glimt i ögat som gör äventyret någorlunda utståeligt.
Betyg: 2,5 av 5